Kyrkobyggnadsbidrag

Inledning

I KsSkr 2005:1 Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2006–2008 föreslogs att de specifika kyrkobyggnadsbidragen upphör att gälla från och med år 2007 för att i stället ingå som en del av stiftsbidragen. Budgetutskottet ställde sig positivt till förslaget och 2005 års kyrkomöte beslutade i enlighet med utskottets förslag vad gäller kyrkobyggnadsbidragen.

På uppdrag av Kyrkofondens styrelse har en promemoria med förslag till hur förändringen skall genomföras remissbehandlats under början av 2006.

På basis av promemorian och de synpunkter som framkommit under remissbehandlingen har Kyrkofondens styrelse föreslagit Kyrkostyrelsen att 44 kap. 17–19 §§ upphör att gälla.

Kyrkostyrelsens förslag: Kostnader för kyrkobyggnadsbidrag läggs in i de generella stiftsbidragen. Stiften kan sedan själva bestämma hur stor del av stiftsbidragen som skall fördelas bland församlingarna till åtgärder på kyrkobyggnader.

Paragrafer som upphör att gälla: 44 kap. 17–19 §§.

Promemorians förslag: Överensstämmer med vårt. Dock förtydligas här tankegångarna bakom tidpunkten för införandet av bidragsomläggningen.

Remissinstanserna

De flesta av de 33 instanser som svarat på remissen tillstyrker förslaget till förändring. Generellt kan sägas att stiftsnivån är nästan uteslutande positiv till bidragsomläggningen eftersom stiften i utökad omfattning får bestämma församlingsbidragens storlek i kombination med en administrativ förenkling av bidragssystemet. Samtidigt uttrycker församlingsnivån och länsstyrelserna en viss oro för att bidrag till åtgärder på kyrkobyggnader kommer att minska till följd av ändringen.

Uppsala och Växjö stift anser att det nationella projekthanteringssystemet ej bör komma i fråga för hantering av kyrkobyggnadsbidrag då detta system upplevs som onödigt komplicerat.

Linköpings stift tillstyrker förslaget under förutsättning att inte bidragen minskas med anledning av ändringen.

Strängnäs stift menar att det bör framgå av kyrkoordningen att medel till åtgärder på kyrkobyggnader ingår i stiftsbidraget eftersom det enligt remissen även i framtiden kommer att behövas uppföljning av bidragets fördelning.

Växjö stift ser ett behov av att en samordnande tjänst med syftet att eliminera osäkerhet om vad som kan anses vara en grundläggande nivå på kulturarvshänsyn tillskapas centralt på kyrkokansliet.

Lunds stift anför att omläggningen kan ske först till bidragsår 2008 eftersom stiften enligt nu gällande kyrkoordning inför bidragsår 2007 senast den 31 mars 2006 skall ansöka om kyrkobyggnadsbidrag hos den nationella nivån, varefter den nationella nivån senast den 15 juni 2006 skall fördela dessa medel mellan stiften.

Karlstads stift understryker vikten av att kyrkobyggnadsbidrag även i fortsättningen kan disponeras under två års tid av församlingarna.

Visby stift och Riksantikvarieämbetet menar att det är viktigt att hanteringen av bidrag efter förändringen gör det möjligt att följa hur mycket av stiftsbidraget som i respektive stift ägnas åt kyrkobyggnaderna.

Länsstyrelserna (fem stycken som avgett yttrande), Örebro kyrkliga samfällighet, Skövde kyrkliga samfällighet samt Norrköpings kyrkliga samfällighet anser att kyrkobyggnadsbidraget ej bör läggas in i stiftsbidraget utan öronmärkas eftersom man anser att det då föreligger risk att medlen används till annan verksamhet än vård av landets kyrkobyggnader.

Länsstyrelsen i Norrbottens län och länsstyrelsen i Skåne län menar att berörda länsstyrelser även i fortsättningen skall ges möjlighet att yttra sig, eller att tillståndsprövning enligt Kulturminneslagen skall vara klar innan bidraget prövas.

Botkyrka församling ser fördelar i att Svenska kyrkan uppträder likartat över hela landet och föreslår därför att kyrkoordningens bestämmelser kring administrationen av kyrkobyggnadsbidrag kvarstår.

Bakgrund

Enligt 44 kap. 17–19 §§ kyrkoordningen kan stiften få medel som stiftsstyrelsen skall fördela mellan församlingarna till kostnadskrävande arbeten på kyrkobyggnader. Församlingarna ansöker om kyrkobyggnadsbidrag hos stiftsstyrelserna. Berörda länsstyrelser skall ges tillfälle att yttra sig över församlingarnas ansökningar. Stiften ansöker hos Kyrkofondens styrelse om anslag för kostnaderna för kyrkobyggnadsbidrag och Kyrkofondens styrelse beslutar om anslag till respektive stift. Riksantikvarieämbetet skall här beredas tillfälle att yttra sig över ansökningarna från stiften.

I KsSkr 2005:1 Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2006–2008 föreslås att de specifika kyrkobyggnadsbidragen upphör att gälla från och med år 2007. I stället föreslås det att anslagen till stiften för kostnader för kyrkobyggnadsbidrag skall läggas in i de generella stiftsbidragen som regleras i 44 kap. 16 § att fritt kunna fördelas av stiften.

Av Budgetutskottets betänkande B 2005:1 Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2006–2008 framgår att utskottet ställer sig positivt till att kyrkobyggnadsbidragen läggs in i stiftsbidragen. Utskottet bejakar strävan att låta stiften själva besluta vilket sorts stöd som är mest lämpligt i det egna stiftet och att allt stöd till stiften samlas under en gemensam beteckning.

2005 års kyrkomöte beslutade i enlighet med utskottets förslag vad gäller kyrkobyggnadsbidragen.

Överväganden och förslag

Vid 2003 års kyrkomöte beslutades om vissa ändringar i utjämningssystemet. Ändringarna innebar bland annat att det s.k. glesbygdsbidraget togs bort från den generella utjämningen och istället lades in i stiftsbidraget. Samtidigt upphörde strukturbidraget som egen bidragsform och utgör även det numera en del av stiftsbidraget. Skälet till dessa förändringar var att stiften i ökad utsträckning själva skulle få avgöra hur fördelningen av stöd bör ske inom stiften.

Mot bakgrund härav och i enlighet med 2005 års kyrkomötesbeslut föreslås att även kyrkobyggnadsbidraget läggs in i stiftsbidraget, vilket innebär att allt stöd från den nationella nivån till stiften samlas i ett gemensamt bidrag. Istället för att stiften skall ansöka om anslag läggs bidraget till kostnadskrävande åtgärder på kyrkobyggnader in som en ny delkomponent i den fördelningsmodell som nationella nivån tillämpar vid fördelning av stiftsbidrag. Nuvarande praxis innebär att Kyrkofondens styrelse i september året före bidragsåret lämnar preliminära besked om stiftsbidragens storlek till stiften. Stiften ansöker inte om stiftsbidrag utan bidragen till respektive stift beräknas enligt en av Kyrkofondens styrelse framtagen fördelningsmodell. Kyrkofondens styrelse beslutar sedan om definitiva stiftsbidrag i juni månad samma år som bidraget avser.

Enligt det här framlagda förslaget kan stiften, efter att de har erhållit preliminärt besked om stiftsbidrag, anvisa bidrag avseende åtgärder på kyrkobyggnader till berörda församlingar och samfälligheter. Stiften kan bland församlingarna fördela det belopp som stiften finner önskvärt. Stiftet behöver inte fördela exakt den del av stiftsbidraget som har beräknats utgöra bidrag till kyrkobyggnader. Stiften kan utifrån egna prioriteringar fördela större eller mindre belopp än det som avser medel till kyrkobyggnader i stiftsbidragen. Kulturmiljövården och några av församlingarna och samfälligheterna har som framgått ovan invändningar mot detta, men här görs ändå bedömningen att stiften är kapabla att själva avgöra hur stor del av den totala bidragssumman till stiften som bör gå till åtgärder på kyrkobyggnader. I sammanhanget bör nämnas att den nationella nivån planerar att tillhandahålla kompetens i frågor kring kyrkobyggnader och kyrkorum riktat mot stiften i enlighet med vad Växjö stift i sitt yttrande efterfrågar. Det faktum att representanter för den lokala nivån sitter med i de organ på stiftsnivån som har att besluta om bidragets fördelning mellan församlingarna torde även det borga för att en rimlig del av stiftsbidraget avsätts till åtgärder på kyrkobyggnader i respektive stift.

Nu gällande bestämmelser om kyrkobyggnadsbidrag innehåller detaljerade regler om när och hur församlingarna skall ansöka till stiften och när stiften skall ansöka hos Kyrkofondens styrelse. Det torde dock inte föreligga behov av att införa motsvarande bestämmelser ifråga om stiftsbidragen. Stiften bör själva kunna besluta om administrationen kring bidragsgivningen. Likaså bör stiften kunna uppställa som villkor för ansökningarna från församlingarna att berörda länsstyrelser skall ges tillfälle att yttra sig över ansökningarna. Enligt lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. får de flesta kyrkobyggnader inte på något väsentligt sätt ändras utan tillstånd av länsstyrelsen. Församlingarna torde därför ha kontakter med länsstyrelsen redan på ett tidigt stadium vid en kyrkorenovering. Yttrandet från Karlstad stift rörande bidragets dispositionstid, några av länsstyrelsernas remissvar vad gäller länsstyrelsens möjlighet att yttra sig i beslutsprocessen samt Botkyrka församlings yttrande rörande regelverk kring administrationen av bidragsgivningen får därmed anses vara besvarade.

Riksantikvarieämbetet skall enligt kyrkoordningen yttra sig över nationella nivåns fördelning av medel till kyrkobyggnadsbidrag. Denna reglering är en kvarleva från den statliga tiden, då kyrkobyggnadsbidrag endast kunde utgå till renovering av kulturhistoriskt värdefull kyrka. Med hänsyn till att kyrkobyggnadsbidrag numera kan utgå till i princip alla kyrkor och alla åtgärder på en kyrka och att stiften inte längre skall ansöka om anslag saknas det skäl för att Riksantikvarieämbetet skall yttra sig över nationella nivåns fördelning av stiftsbidrag. Bestämmelsen om att Riksantikvarieämbetet skall beredas tillfälle att yttra sig bör därför kunna utgå. Beträffande fördelningen av den kyrkoantikvariska ersättningen till stiften är dock Riksantikvarieämbetets yttrande mycket värdefullt och till stor hjälp när den nationella nivån skall fördela ersättningen.

Uppföljning av stiftens fördelning av bidrag inom ramen för utjämningssystemet till åtgärder på kyrkobyggnader kommer det dock i framtiden att finnas behov av. Detta för att det skall vara möjligt att se hur finansieringen av vården av det kyrkliga kulturarvet fördelar sig mellan statlig ersättning och olika typer av inomkyrklig finansiering. Uppföljningen vad gäller kyrkans del av denna finansiering kan ske via den ekonomiska redogörelsen, som varje år lämnas av församlingar, samfälligheter och stift. Det finns även behov av att församlingar/ samfälligheter, stift och nationell nivå kan erhålla statistikunderlag över vilka underhållsåtgärder på kyrkobyggnaderna som har prioriterats av stiften. Därför är det önskvärt att församlingarnas och samfälligheternas ansökningar om kyrkobyggnadsbidrag samt stiftens beslut om dessa registreras i det gemensamma projekthanteringssystemet (PHS). Riksantikvarieämbetets och Visby stifts önskan om att det sker en uppföljning av hur mycket av stiftsbidraget som används till åtgärder på kyrkobyggnader torde genom detta kunna infrias. Samtidigt kan konstateras att ett par av stiften har invändningar mot användning av PHS i samband med handläggning av kyrkobyggnadsbidrag.

Slutligen behöver frågan om tidpunkten för införandet av den nya bidragsordningen särskilt behandlas. Enligt detta förslag träder denna i kraft bidragsåret 2007. I normalfallet skulle denna tidsram vara alltför snäv med ett förslag om kyrkoordningsändring till 2006 års kyrkomöte mot bakgrund av att stiften senast den 31 mars 2006 enligt nuvarande kyrkoordning skall ansöka om anslag för åtgärder på kyrkobyggnader hos den nationella nivån för bidragsår 2007, varefter den nationella nivån senast den 15 juni 2006 skall besluta om dessa anslag. Kyrkomötet, Svenska kyrkans högsta beslutande organ, har genom 2005 års beslut om mål och rambudget för den nationella nivån 2006–2008 godkänt en planeringsinriktning i enlighet med föreslagen tidsram för införande av bidragsomläggningen. Mot bakgrund av detta har stiften uppmanats att inte söka kyrkobyggnadsbidrag för 2007 hos den nationella nivån vilket heller inget av stiften har gjort. I juni månad 2006 fördelas inget kyrkobyggnads-bidrag mellan stiften, istället läggs summan av detta bidrag in i det preliminära besked om stiftsbidrag för 2007 som lämnas av den nationella nivån i september 2006. Kyrkofondens styrelse har i maj 2006 fastställt ny fördelningsmodell avseende stiftsbidrag som skall börja gälla från och med 2007, i vilken en komponent som fördelar medel till åtgärder på kyrkobyggnader finns medräknad. Förutsättningen för detta beslut har då varit att 2006 års kyrkomöte beslutar i enlighet med föreliggande förslag. Lunds stifts påpekande rörande den snäva tidsmarginalen är med detta besvarat.